april 11, 2008 vid 6:30 e m (Barn, Liv, Plugg)
Dan är på väg till Knislinge för att hämta en pizza. Det är helg och vi har inga planer, det är skönt. På tisdag ska jag och Tuve till Lund och gå på studievägledning, tycker det är dags för universitetet nu, han är ju ändå ett halvår. Dags att komma igång med något, jag orkar inte sitta här hemma och vara ensam, vi behöver lite mer socialt liv och sammanhang både jag och sonen. Vi får se vad det kan bli och hur, allting är ett litet äventyr nu när man har Tuvan med sig.
2 kommentarer
februari 24, 2008 vid 8:13 e m (Familj, Husligt, Plugg)
Vi gör också, sitter inte bara och funderar hela dagarna även om det hade varit trevligt. I går var Dans pappa och hans fru här, och min morfar. Två gånger Gunnar, det är trevligt att få besök och dessutom får man en bra anledning att städa. Dan bakade en ovanligt god kaka, sockerkaka med bär i. Jag åt två skivor och jag gillar inte kakor speciellt mycket i vanliga fall.
Vi har haft en sån där huslig helg, det brukar bli så. Satt upp lampor, tvättat och städat. Trevligt att hinna ikapp lite. Jag har till och med rensat ut lite grönsaker ur kylen och lagat soppa som ska vara till lunch i morgon för både mig här hemma och Dan på jobbet. Vid enstaka tillfällen kommer jag före sådär, istället för att bara trampa vatten i tiden och sällan komma ifatt. Jag önskar mig mer sånt.
Försöker planera lite. Tänker att jag ska vara hemma ett år till med Tuve, och samtidigt göra klart min c-uppsats. Till hösten eller så, bara jag kan lägga fram den och bli berättigad till nytt studiestöd om ett år. Har funderat innan på att läsa till landskapsvetare i Kristianstad, det passar ihop med min etnologi och min termin på arkeologen och vore kul. Jag känner ett stygn av obehag ibland när jag inser att människor som är yngre än jag har färdiga utbildningar, riktiga yrken, och dessutom ibland får anställning som just det de är utbildade till. Känns långt borta, jag vet inte riktigt hur man gör men jag kan ju försöka.
Nu är det dags att äta. Min man är barfota och han har lagat middag. Jag tycker om barfota.
Kommentera
januari 7, 2008 vid 3:23 e m (Barn, Plugg)
Tre månader verkar i vårt fall ha varit en magiskt gräns, mycket är och känns annorlunda nu. Efter att Dan varit hemma över jul och nyår börjar allvaret idag, eller ”vardagen” som vissa kallar det, och det känns annorlunda. Vi började med att åka till bvc i morse och Tuve fick sin första vaccination. Många menar att de där sprutorna inte är bara bra, att det är för mycket att ha fem vaccinationer i samma spruta och att tre månader är för tidigt. Det känns inte helt bra, men jag vågar inte säga nej heller. Hur kul är det att få polio, även om risken inte är direkt överhängande? Jaja, nu är det överstökat i alla fall.
Vuxit hade han förstås också, Tuvan, och är nu 62 centimeter lång och väger 6230 gram. Ganska precis ett hekto per centimeter, med andra ord. Förra veckan packade jag ner de sista kläderna i storlek 56 och nu är det 62 och 68 för hela slanten.
Jag vet inte varför, men de senaste dagarna har jag funderat på min bara påbörjade c-uppsats. Jag minns inte riktigt var jag var, men har bett Dan att skriva ut mitt forskningsprogram så jag kan kika på det när jag har några minuter över. Helt otänkbart för bara några veckor sedan. Nu anar jag rutiner, vanor, kanske någon slags effektivitet?
Tuve är för sprallig för att vilja sitta i sjalen just nu, så vi har börjat använda vår snygga vagn lite sporadiskt. När han var helt ny avskydde han att åka vagn, det var stört omöjligt och han bara grät så vi skippade det. Nu är han så pass med att man kan ha kontakt med honom i vagnen, man kan prata med honom och han ser lite mer, kan pilla lite med en leksak så nu tycker han det är okej att åka vagn. Jag längtar mer och mer ut i friska luften, så idag när Tuve var sömnig stoppade jag honom i vagnen och så knatade vi iväg. Han somnade efter en stund och vi gick en lång tur, känns som början på en vana. När vi kom in igen drömde han nåt otrevligt, grät och vaknade, men när han fått äta lite så somnade han om och nu har han sovit jättelänge. Om det är den friska luften eller vaccinationen låter jag vara osagt, trött är han i alla fall.
Kommentera
