Gråsöndag

augusti 24, 2008 vid 12:35 e m (Barn, Familj, Liv, amning)

Gråväder. Tuve har varit krasslig, antagligen på grund av nåt skräp i munnen. Han har tandsprickning och har nog fått in nåt skräp där, med en varbubbla som följd och runt 40 graders feber. Nu är det ett litet sår istället och febern är borta, det var lite läskigt medan det höll på för han var helt utslagen nästan hela fredagen och flämtade på natten när han sov. Jag vet att många säger att det är så praktiskt att kunna amma när barnen är sjuka, och nu har jag verkligen fattat grejen! Tuve knep ihop munnen och ville inte ha vare sig banan, grädde, apelsinjuice eller någonting. Däremot har jag ammat mer än jag gjorde när han var nyfödd, timmar i sträck, även när han sov på dagen. Det var fullständigt omöjligt att lägga ner honom ens för att gå på toa, så jag fick kånka med honom dit också för att undvika olycka i soffan. Nu mår han bra, men är fortfarande lite besvärad och på dåligt humör. Inte helt lätt att vara Tuve de här dagarna. Till råga på allt så vill inte Bessie leka med honom, oavsett hur mycket han knatar efter henne, ropar Bäsch, vinkar och försöker ge henne sin rosa favoritkloss. Hon bara går sin väg, eller så blir han undanlyft av sina elaka föräldrar.

Igår var det också gråväder, då passade vi på att göra äppelpuré, Borsjtj och hacka en massa persilja. Allt för att frysas in.

Dan skramlar på utbyggnaden, Tuve och Bessie sover och jag har börjat snuva.

Kommentera

Höst

augusti 20, 2008 vid 11:08 f m (Barn, Familj, Husligt, Liv, Tycker & tänker)

Luften är annorlunda. Det kom plötsligt en morgon för några dagar sedan, jag kände det redan i köket. Sommaren är slut och luften luktar fuktig jord och är lätt att andas. Ett stråk av oro drar förbi, gammal oro från mörka tonårshöstar. Ångest och gula löv, jag skakar det av mig och tänker bestämt att det hör till det förgångna. Tror jag på det? Ja, faktiskt.

Vi har haft sommarlov och semester. Tältat och haft dåligt trädgårdssamvete. Dan har nog mest haft dåligt renoveringssamvete, men nu har han kommit igång lite lagom till att semestern är över. Jag och Tuve håller på att landa i vår vardag igen, men det är stor skillnad mot innan semestern. Han är tio månader, snart elva, han går och försöker springa. Han är lite ny, mer barn än bebis och vill gärna ut på äventyr och leka. Var vi än är så letar han upp nya kompisar, helst barn, och knatar iväg för att undersöka och lära känna. Han har inte tvekan i kroppen, så länge ingen vuxen främling kommer och inkräktar. Vuxna har lätt för att glömma små barns integritet, det gör mig trött och det gör Tuve just tveksam, osäker.

Vi får väl se om det här inlägget är början på en ny storhetstid eller om det är bloggens dödsryckning. Förmodligen något mycket mer odramatiskt än så; ett mellanting.

1 kommentar

Åtta månader

juni 2, 2008 vid 11:29 f m (Barn, Familj, Liv, amning)

Jag stod och tittade på almanackan och kom på att just det, idag är Tuve åtta månader.

En vanlig dag med Tuvan början vid sju-åtta på morgonen. Ganska nyligen var det sex-åtta som gällde men de senaste dagarna har jag fått sova till tjugo över åtta och det är sååå skönt! Efter lite amning och gos och bus går vi upp, Tuve går på pottan och sen äter vi frukost. Oftast äter han ostmacka som jag klippt i tärningar, och någon frukt till det. Igår gav jag honom en större bit macka men den kramade han sönder så det föll i golvet i smulor så vi fortsätter med små delar ett tag till.

Efter frukost far Tuve runt på golvet, klättrar och kryper och går längs med möbler och inredning medan jag dricker en kopp te. Vi kanske går ner i källaren och lägger i en tvätt, eller tar en sväng i trädgården och tittar på blommor. Vid tio eller snart därefter brukar ögonen gå i kors på Tuve och då ammar jag lite igen och så sover han i min famn medan jag läser. Om han sover länge, eller om jag har en massa annat att göra, så tar jag på mig selen eller knyter upp det lilla sovande paketet i sjalen och så snarkar han vidare där.

Efter förmiddagsluren är de oftast dags för lunch. Att sitta still i stolen och bli matad är inte Tuvans grej, han vill äta själv så han får en massa plockmat. Ärtor, makaroner, majs, kidneybönor, kokt morot eller given gurka är gott. Medan han fixar med sitt kan man stoppa in en sked mellan varven, om det är någon röra eller så han ska äta till. Efter lunch är det frukt igen och han slukar allt, bara han får göra det själv. Nya favoriterna är melon och kiwi, som han tuggar på tills han inte får av mer. Då låter han lite missnöjd om han vill ha mer, eller så kastar han skalet på golvet. Det tycker Bessie är bra, hon har ätit flera melonskal den senaste veckan.

Efter lunch kan det vara lagom att gå ut igen, eller ta en tur bort till Tuves morfar. Att bara sitta inne med mamma hela dagarna är inte speciellt givande, lite action får det minsann vara om man ska lära sig nåt. Morfar har en bra låda som Tuve kan använda som rullator, han gillar att köra runt med boxar, dammsugare och möbler som låter sig förflyttas. Kanske dags att köpa den där Lära Gå-vagnen vi pratat om så länge… Större möbler går han längs med, och i veckan kom han på att han kan resa sig rakt upp mot väggen eller skåpen i köket. Skåpen kan man dessutom öppna och stänga och det är förstås kul. Han sitter ofta på huk eller på knä och är så försiktig när han ska sätta sig ner från stående, håller i sig tills rumpan är bara ett par centimeter från golvet. Han är bra på att parera om han är på väg att tappa balansen, det är roligt att se. Inte många dunsar här, inte. Utomhus vill Tuve helst plocka och äta blommor, eller gå runt en tallstubbe vi har på gräsmattan. Om han inte får äta tulpaner kan han nöja sig med maskrosblad.

Efter ännu en tupplur på eftermiddagen brukar pappa Dan komma hem och det är kul, då kan Tuve stå i fönstret och vifta när han är på väg upp för trappan utanför. Vinka och vifta är nya innegrejen. Och att försöka tugga på sladdar när ingen ser, men det brukar inte bli så mycket av den varan.

Vi har vant oss vid att Tuve blir trött och sprallig just när vi ska äta middag vid nio-halv tio (ja, vi önskar att vi kunde är middag mycket tidigare men det är svårt att ändra just den ovanan) men ett par gånger senaste veckan har han slocknat redan vid åtta. Kanske ett trendbrott?

På natten sover Tuve som en liten magnet mot mig. Sina första tre månader ville han bli ammad var fjärde timme på natten men sedan hände något och det blev varannan istället och så har det varit tills ganska nyligen. De senast veckorna har vi haft fler och fler nätter där han legat still och sovit i fem-sex timmar i rad. Varken han eller jag vaknar till helt när det är dags för amning, men det är ändå lite skönt när de långa nätterna infaller. Men vad vet jag, han kanske äter utan att jag märker det. Ofta vaknar jag fram på morgonen och då ligger han inte på samma sida som när vi somnade. Han är en liten kelgris i alla fall, som gärna sover på min arm. Eller ovanpå mig :-)

Kommentera

Om någon undrar…

maj 15, 2008 vid 7:21 e m (Barn, Grönt, Liv)

…varför jag inte skriver så ofta? Dels är det sommar och vi är ute, bor på en lila trasmatta på gräsmattan. Dessutom ges det inte så mycket tid, eftersom Tuve Tornado far runt som just en tornado och jag efter för att fånga innan han brakar för hårt i golvet. Han kryper, reser sig mot allt, klättrar från en möbel till en annan, plockar ut böcker och CD-skivor, klättrar i trappan, möblerar om och rullar runt i största allmänhet. På nätterna kryper han på mig i sömne så jag är lite trött just nu. Varje dag gör han mig förtjust, imponerad, förälskad och lite matt. I förrgår fyllde jag år, i går fick Tuve sin första tand och idag vinkade han för första gången. Snart mat, sedan bums i säng.

1 kommentar

Fredag & planer

april 11, 2008 vid 6:30 e m (Barn, Liv, Plugg)

Dan är på väg till Knislinge för att hämta en pizza. Det är helg och vi har inga planer, det är skönt. På tisdag ska jag och Tuve till Lund och gå på studievägledning, tycker det är dags för universitetet nu, han är ju ändå ett halvår. Dags att komma igång med något, jag orkar inte sitta här hemma och vara ensam, vi behöver lite mer socialt liv och sammanhang både jag och sonen. Vi får se vad det kan bli och hur, allting är ett litet äventyr nu när man har Tuvan med sig.

2 kommentarer

Myller

april 7, 2008 vid 4:11 e m (Barn, Familj, Liv, Tycker & tänker)

Jag tänker och läser och grubblar och pratar och läser lite till. Knäckfrågan är det naturliga, vad som är bra för oss människor, vår familj, Tuve och hur jag rent praktiskt kan göra livet mer som jag vill. Som jag behöver. Ska jag läsa antropologi och ta med mig familjen ut i världen för att forska bland människor som lever mer ursprungligt? Allt känns på ända, livet vinglar och jag har en lätt känsla av obehag i magen. Jag får aha-upplevelser kring min egen uppväxt, mitt förhållande till Tuve och andra människor, psykologi, kroppen, naturen och en massa annat. Det är De Stora Frågorna som slagit ner i mig som en hök med sina och jag kommer inte undan. Det gör mig trött, glad, arg, fundersam, yr, tacksam, ledsen, förvirrad men också hoppfull.

Kommentera

Tänker

februari 24, 2008 vid 8:02 e m (Grönt, Liv, Tycker & tänker)

Jag tänker en massa på hur jag vill förändra, förenkla och utveckla mitt och familjens liv. Små saker och stora, praktiskt och innehållsmässigt. Superpretentiöst som vanligt. Behöver jag be om ursäkt för det? Egentligen inte, så länge man inte frågar Jante och det gör jag inte gärna.

Snubblat över en intressant blogg om att inte handla en massa saker, den heter Köpstopp och författaren hade just köpstopp, med undantag för mat och sådant, under 2007. Jag blev jätteinspirerad och ska försöka få med Dan på att testa en köpfri månader i alla fall.

Undrar om det är lite väl planerat att hitta på miljömål för sin familj? Jag tänker på sådant som att byta ut att lampor till den energisnåla varianten under året, eller att häften av alla kläder vi handlar ska vara ekologiska. Struktur och listor. Kanske vill jag föra in lite struktur i tillvaron, nu när jag är hemma med Tuve och inte har tider och ramar på samma sätt som jag brukar. Få lite koll, eller kontroll?

2 kommentarer

Fredag morgon

februari 22, 2008 vid 2:36 e m (Barn, Familj, Liv)

Tidig fredag morgon. Väldigt tidig. Tuve vaknar till, jag är förkyld och det känns som om hela världen består av slem. Jag kan andas, men det är så obehagligt att jag nästan önskar att jag slapp. Tuve vrider på sig och jag ropar på Dan, som kommer upp och byter på honom. Dan är på väg till ett tidigt morgonmöte som han går på varje fredag, någon slags sekt tror jag, men jag låter honom hållas. Jag får tillbaks Tuve och ammar honom lite. Sen börjar det spraka i byxorna på sonen och eftersom Dan just bytt så släpar jag mig upp, varma fötter på kallt golv. Jag öppnar blöjan och konstaterar att jag får byta inte bara blöjan utan blöjbyxa och pyjamas också. Plötsligt kommer en hel fontän med kiss som blöter ner hela byrån och halva golvet. Jag ropar på Dan för att han ska komma upp och tända i taket så jag kan se ordentligt utan att behöva lämna skötbordet. Innan han hinner upp hör jag ett konstigt ljud från sängen, vänder mig om och ser att Bessie sitter och kräks på Dans täcke. Vad är det för en dag det här?

När hundkräk och babykiss är upptorkat går vi och lägger oss igen, men efter allt ståhej är Tuve pigg som en liten lärka och inte alls intresserad av att ligga i sängen. Dan åker hemifrån och efter en stund ger jag upp och lämnar sängen. Går ner med Tuve, som sitter i sin stol och nu är så trött att ögonen går i kors men sova, nej det ska han minsann inte. Jag dricker lite honungsvatten och efter ett tag går jag upp igen. Vi har en termos med varmt vatten vid skötbordet, för att tvätta ungen med, och nu upptäcker jag att den har gått sönder. Jag visste inte ens att en termos kunde gå sönder, men botten har liksom hamnat på sned och vatten läcker ut när man lyfter den. Rullen med rispapper, som man har i tygblöjorna närmst huden, är blöt så jag får rulla ut flera meter och hänga upp på tork innan jag kan få fatt i ett torrt papper och sätta på Tuve en torr böja. Jag gör ett nytt försök att gå och lägga oss och efter en liten brottningsmatch tar Tuve en liten slurk och somnar om. Jag också. 

1 kommentar

Prioriteringar

februari 9, 2008 vid 7:21 e m (Familj, Grönt, Husligt, Liv, Tycker & tänker)

Jag har länge varit väldigt bestämd på att jag vill bo några mil norr om Kristianstad, i höjd med Glimåkra, Östanå och så. Igår insåg jag plötsligt att det sociala sammanhanget är sååå mycket viktigare än det och den exakta geografin känns plötsligt som något jag kan prioritera bort. Vad är viktigt då? Jag vill bo i hyfsad närhet till Kristianstad, där vi har familj, och till naturen. Då menar jag inte en ”skog” med tallar i jämna rader, utan något som känns mer riktigt och levande. Vi behöver ha ett eget boende, ett hus eller en egen lägenhet i ett gemensamt stort hus. Det jag vill ha tillsammans med andra är ett extra kök och vardagsrum, gemensamma utrymmen där vi kan umgås och vara kreativa, och trädgård med möjlighet att odla och ha lite djur. Med någon form av ekonomisk förening kan vi göra storköp tillsammans, gå ihop och handla större mängder ekologisk mat till exempel. Det roligaste vore några barnfamiljer, för Tuve och våra förhoppningsvis kommande barn att leka och växa upp med.

Jag tänker här på bloggen, för att det är bra med bollplank och för att det kanske finns andra med samma funderingar och då kan vi ju slå våra träskallar ihop. Nu är det dags att mata Tuvan.

4 kommentarer

Nog nu

februari 8, 2008 vid 11:42 f m (Liv, Tycker & tänker)

Jag tänker och tänker och drömmer och vill. Jag behöver något annat för jag får inte livet att gå ihop. Varken socialt, praktiskt eller känslomässigt. Ibland funkar det nästan, men bara nästan och hur som helst vill jag att livet ska mer än ”funka”. Jag vet att man inte kan fixa lycka och ett meningsfullt liv hur lätt som helst genom praktiska arrangemang, men man kan skapa bättre förutsättningar. Det tar tid, men vi måste fundera igenom hur vi kan leva på ett annat sätt. Ordna upp vår familjs prioriteringar och kanske undersöka andra alternativ, kooperativ, ekobyar, kollektiv, mer gemensamma sätt. Hur mycket vill vi ha privat och hur mycket ihop med andra? Med vilka i så fall, och var? Det är allvar nu, livet måste vara hållbart.

3 kommentarer

« Äldre inlägg