Onsdag

Jag skriver jobb när Tuve sover. När det är avslutat ska jag ge mig i kast med pluggandet igen, jag känner mig oväntat taggad. I första hand är det c-uppsatsen som ska påbörjas igen och i mån av tid en distanskurs på kvartsfart i medicinsk antropologi.

Mest taggad känner jag mig ändå när jag tänker på att vi kommit på en ny plan för våra väggar. Vi har ju tänkt tapetsera men efter fyra år är vi inte i närheten och våra 60-talstapeter är enormt sunkiga. Nu har vi bestämt oss för att göra livet lite enklare, strunta i att tapetsera och istället köpa vit väggfärg. Inte riva ner befintliga tapeter utan bara dammsuga väggarna och måla. Sämre än nu kan det knappast bli ;-) Jag googlar runt efter någon bra miljömärkt färg, det verkar finnas ett juste utbud. Kan knappt bärga mig!

Åter till jobbet nu, jag är faktiskt snart klar.

Höst

Luften är annorlunda. Det kom plötsligt en morgon för några dagar sedan, jag kände det redan i köket. Sommaren är slut och luften luktar fuktig jord och är lätt att andas. Ett stråk av oro drar förbi, gammal oro från mörka tonårshöstar. Ångest och gula löv, jag skakar det av mig och tänker bestämt att det hör till det förgångna. Tror jag på det? Ja, faktiskt.

Vi har haft sommarlov och semester. Tältat och haft dåligt trädgårdssamvete. Dan har nog mest haft dåligt renoveringssamvete, men nu har han kommit igång lite lagom till att semestern är över. Jag och Tuve håller på att landa i vår vardag igen, men det är stor skillnad mot innan semestern. Han är tio månader, snart elva, han går och försöker springa. Han är lite ny, mer barn än bebis och vill gärna ut på äventyr och leka. Var vi än är så letar han upp nya kompisar, helst barn, och knatar iväg för att undersöka och lära känna. Han har inte tvekan i kroppen, så länge ingen vuxen främling kommer och inkräktar. Vuxna har lätt för att glömma små barns integritet, det gör mig trött och det gör Tuve just tveksam, osäker.

Vi får väl se om det här inlägget är början på en ny storhetstid eller om det är bloggens dödsryckning. Förmodligen något mycket mer odramatiskt än så; ett mellanting.

Gör

Vi gör också, sitter inte bara och funderar hela dagarna även om det hade varit trevligt. I går var Dans pappa och hans fru här, och min morfar. Två gånger Gunnar, det är trevligt att få besök och dessutom får man en bra anledning att städa. Dan bakade en ovanligt god kaka, sockerkaka med bär i. Jag åt två skivor och jag gillar inte kakor speciellt mycket i vanliga fall.

Vi har haft en sån där huslig helg, det brukar bli så. Satt upp lampor, tvättat och städat. Trevligt att hinna ikapp lite. Jag har till och med rensat ut lite grönsaker ur kylen och lagat soppa som ska vara till lunch i morgon för både mig här hemma och Dan på jobbet. Vid enstaka tillfällen kommer jag före sådär, istället för att bara trampa vatten i tiden och sällan komma ifatt. Jag önskar mig mer sånt.

Försöker planera lite. Tänker att jag ska vara hemma ett år till med Tuve, och samtidigt göra klart min c-uppsats. Till hösten eller så, bara jag kan lägga fram den och bli berättigad till nytt studiestöd om ett år. Har funderat innan på att läsa till landskapsvetare i Kristianstad, det passar ihop med min etnologi och min termin på arkeologen och vore kul. Jag känner ett stygn av obehag ibland när jag inser att människor som är yngre än jag har färdiga utbildningar, riktiga yrken, och dessutom ibland får anställning som just det de är utbildade till. Känns långt borta, jag vet inte riktigt hur man gör men jag kan ju försöka.

Nu är det dags att äta. Min man är barfota och han har lagat middag. Jag tycker om barfota.

Natt

Det är natt. Det är helg. Dan, Bessie och Tuve somnade på soffan, så jag drog igång en disk- och en tvättmaskin. De hummar och det blir rent. Tänderna är borstade och jag sköljer med fluor. Dags för pyjamas och att masa hela lilla familjen upp för trappan till sängen. En hel helg framför oss, veckans höjdpunkt.

Prioriteringar

Jag har länge varit väldigt bestämd på att jag vill bo några mil norr om Kristianstad, i höjd med Glimåkra, Östanå och så. Igår insåg jag plötsligt att det sociala sammanhanget är sååå mycket viktigare än det och den exakta geografin känns plötsligt som något jag kan prioritera bort. Vad är viktigt då? Jag vill bo i hyfsad närhet till Kristianstad, där vi har familj, och till naturen. Då menar jag inte en ”skog” med tallar i jämna rader, utan något som känns mer riktigt och levande. Vi behöver ha ett eget boende, ett hus eller en egen lägenhet i ett gemensamt stort hus. Det jag vill ha tillsammans med andra är ett extra kök och vardagsrum, gemensamma utrymmen där vi kan umgås och vara kreativa, och trädgård med möjlighet att odla och ha lite djur. Med någon form av ekonomisk förening kan vi göra storköp tillsammans, gå ihop och handla större mängder ekologisk mat till exempel. Det roligaste vore några barnfamiljer, för Tuve och våra förhoppningsvis kommande barn att leka och växa upp med.

Jag tänker här på bloggen, för att det är bra med bollplank och för att det kanske finns andra med samma funderingar och då kan vi ju slå våra träskallar ihop. Nu är det dags att mata Tuvan.

Helg

Jag gillar verkligen helg. Mer eller mindre lugnt, och att vi är hemma hela familjen och kan fixa och mysa. Idag har vi, förutom att tvätta en massa, pysslat lite inredning här hemma. Vi var på IKEA i veckan och köpte lite nytt och nu har vi tvättat nya gardiner och börjat skruva ihop skåp. Får se när vi blir färdiga, om jag kan lägga upp en bild eller två. Jag har i alla fall pysslat ihop ett litet månadsgalleri med Tuvebilder här på bloggen: Månadens Tuve.

Jul och sånt

Fyra julaftnar och lika många julbord senare vill jag inte höra talas om jul mer. Visa mig en inlagd sill och du riskerar att få stryk :-/ Måste bli ändring till nästa år, det är inte värt det, ingenting blir roligt till slut och igår kväll när vi kom hem efter det fjärde firandet hade jag världens huvudvärk, var kallsvettig och hängde över toaletten och ulkade. Tvi vale. Det är synd att det ska vara så rörigt, för jag vill verkligen träffa hela underbara familjen. Nä, bättre ordning nästa år så vi kan njuta lite mer av varandra istället för att orken ska ta slut. Sen har det inte blivit bättre av att vi varit lite snuviga, Tuve har varit ganska trött nu på slutet och inte velat träffa fler människor. Nu är vi hemma och tar igen oss, istället för att orka vara hos mamma och Pelle och träffas igen som vi egentligen skulle velat. Nästa år, nästa år, det är mitt mantra den här julen.

Förutom att ha sin första lilla snuva har Tuve skrattat första skrattet, på morgonen den 22:e när Dan busade med honom. Han har upptäckt sina fötter och drar i dem när vi försöker byta på honom. Det går bättre och bättre med pottan, jag förstår hans signaler bättre och sedan julafton har han inte kissat i blöjan på natten utan bara i pottan. Således har vi sluppit släpa upp honom till skötbordet och byta sjöblöta blöjor (och pyjamasar, som nästan varje natt annars), skööönt!

Fler nyheter är att vi har fått hem vår orange soffa som inte skulle komma förrän i februari, och Dan kom hem från stan med en matta så nu är vardagsrummet nytt och mycket lättare att vara i. Tänk att en bekväm, rymlig soffa faktiskt kan förändra saker. Vi har inte hunnit leta efter gardiner som ska passa till, så vi färgade de gamla.

Ja, svammel, svammel och god fortsättning :-)

Två månader

Idag fyller Tuve två månader, grattis, grattis säger jag. För några dagar sedan upptäckte han att han har händer och vi är glada att de sitter fast, annars hade han nog svalt dem och det hade ju varit lite trist.

När jag var gravid läste jag om EC eller blöjfritt, där man försöker läsa av när bäbisen behöver uträtta sina behov och erbjuda ett annat ställe än blöjan att göra det på. Spännade tänkte jag, men var lite osäker också så vi testade inte från början. När Tuve var ungefär fem veckor började vi med att hålla honom över handfatet när vi ändå skulle byta blöja och jodå, han kissar hellre där än i blöjan. Vi lyckas långt ifrån alltid, men vi testar oss fram. Handfatet är lite bökigt så i fredags köpte Dan en potta och det verkar han gilla mycket bättre. Jag har listat ut att han kissar ungefär en gång i halvtimman så då håller vi honom över pottan och han gör vad han ska. Nu vill han inte kissa i handfatet längre utan det är bara pottan som gäller. Känns bra att veta att han inte har blöt blöja på sig, och även om vi inte lyckas hela tiden så visst sparar vi in blöjor och tvätt. För att inte tala om hur mycket färre blöjor det blir om det funkar i längden. En del jobb i början med att springa på pottan i ett, men det tar ju tid att fixa med blöjorna också så det gör oss inget. Det finns säkert många som tycker det är jättefånigt att hålla på såhär med en liten plutt som kanske inte fattar så mycket av det själv, men vi tycker det känns meningsfullt och bra för oss och Tuve verkar nöjd så varför inte? För den intresserade finns massor att läsa på ecsweden.se

Jag har nyligen gått med i JAK (medlemsbank utan vanlig ränta, inget hokuspokus, kolla själv) och när medlemstidningen damp ner i lådan nu i veckan så fanns det med ett litet reportage om passivhus, en form av väldigt energisnåla och miljövänliga hus. Jag har hört talas om sådana innan, men inte varit riktigt mottaglig. Nu passade fröet på att så sig i min morgontrötta hjärna och jag började fundera. Vi har pratat en del här hemma nu och jo, vi ska undersöka om vi inte skulle kunnna bygga ett hus av nåt slag. Vi har ju tänkt att vi ville köpa en gammal gård, men om vi låter bygga eget kan vi få ett som funkar miljömässigt i längden och där vi kan bli mer oberoende av elpriser och uppvärmning och sånt. Man vet aldrig, samhället kan ju kollapsa och då gäller det att inte sitta där med skägget i brevlådan ;-) Hur som helst, det är ju ett projekt som tar många år men det kan nog passa. Vi tänker inte bo kvar här alltid utan räknar med att flytta innan Tuve börjar skolan så han slipper byta klass och hålla på, och tills dess skulle vi väl hinna planera och bygga ett eget hus? Jag har hört talas om att Ester vill bygga hus, hon och familjen kanske kan flytta ner så vi kan starta en ny ekoby här ute i bushen? Vore najs…

Tänkte också vara lite pretto och se hur långt jag kan komma med julklappar utan att fullkomligt drunkna i shoppingträsket. Och anta uppmaningen från Grön ungdoms insändare i Bladet att inte slösa papper, tejp och snören i onödan för att slå in dem. Så självklart, och ändå så lätt att glömma bort.

Nä, nu är det snart dags att gå bort till pappa och se om Agnes är färdig med sin kladdkaka. Ja, och se om hon i så fall ätit upp hela redan eller som det finns nån liten hörna kvar som hon kan bjuda på.

Åtta veckor

Hur ska jag få tid att vara på internet när jag måste titta på vackra, vackra Tuve hela tiden för att inte missa en rolig min, ett leende eller ett nytt ljud? Mysterium att lösa… Jag försöker i alla fall, men koncentrerar mig på bilddagboken (om du borde ha lösenordet dit och fortfarande inte har det, skicka ett mail eller en kommentar).

Idag har vi haft lite sovmorgon, lekt och Tuve somnade i sjalen. Vi har haft en svag mögellukt omkring oss så Anticimex skulle komma hit idag för att kolla läget. Jag ville gärna dammsuga innan det skulle komma främlingar men Tuve bara sov. Han brukar inte vara så lättstörd så jag tänkte att jag chansar och visst, han sov som en klubbad säl medan jag for fram och tillbaks med dammsugaren med honom på magen. En sån unge, han verkar alltid tryggast när det är liv och rörelse omkring honom, som om han vet att vi är här och att allt är som det ska. Skönt.

Jag var rädd att vi skulle få mögelsanera hela huset, men lukten kommer tydligen av att det är fuktigt i luften. Mögelsporer finns överallt och att det luktar lite just nu beror enligt experten på att polarisarna smälter (blött väder), en garderob utan ventilation och att vi torkar tvätt i vardagsrummet. Medicin: börja köra miljöbil för att inte få mer smält polaris, riva garderoben (han sa öppna dörren, men vi passar gärna på att helt bli av med eländet) och att släpa upp luftavfuktaren från källaren så tvätten inte får råda allena över fuktighetsgraden. En bit av en kaka, som man säger.

Lagom till Tuvans åttaveckorsdag lägger jag upp en bild som inte ens är från den här veckan utan förra helgen. Hållen till godo.

svtuve

Skön helg

Det är verkligen skönt att ha helg med familjen! Vi har promenerat i det fina vädret, tvättat en massa förstås eftersom det är så roligt, pratat om vad Kråkan ska heta och nästan kommit fram till något, till och med hunnit dammsuga och sätta upp en hylla bredvid skötbordet. Nu framåt söndagen började jag känna av isoleringen igen och vi var tvungna att åka och hälsa på någon för att jag skulle komma hemifrån, så vi tog en tur till Bessies matte i Fjälkinge. Skönt med en tur, och trevligt att hälsa på någon, dricka te och känna sig lite som en människa. Jag ska försöka se till att träffa folk och komma iväg hemifrån lite så mår jag bättre. Om jag bott inne i stan hade jag lätt blivit en sån där kaffe latte-morsa, även om jag väl hade fortsatt att dricka te istället för kaffe.

Lilla Kråkan ligger i barnvagnsinsatsen och drömmer här bredvid mig, det är en explosion av miner och märkliga ljud. Konstigt egentligen, för när han är vaken ligger han mest och stirrar. Fast idag tyckte jag nog att han försökte sig på en liten min även i vaket tillstånd, som kan vara ett förstadie till att le. När han sover smilar han och flinar en hel massa, så ansiktet vet i alla fall hur det ska göra.

Nä, nu ska jag roa mig med att hänga upp en massa nytvättade tygblöjor tillsammans med Dan. Åh, vilket underbart söndagsnöje!

« Äldre inlägg