Stor Tuve

Igår var alla pyjamasar i tvätten så jag tog fram en i storlek 56, jag tänkte att en pyjamas kan ju få lov att vara lite stor. Sen klädde jag på honom och kunde bara konstatera att den inte alls var för stor.

Idag har mormor och moster Nonnie kört oss till bvc för vägning (4265 g) och första mätningen sedan födelsedagen (55 cm) så nu vet vi att små Tuvar verkligen växer så det knakar. Efter fika med mormor och moster åt Tuve lite, för att bli ännu större, och sen åkte han sjal bort till morfar. Där satt jag som en riktig klyscha i min randiga tröja från PO.Ps ekologiska serie, med mitt tygblöjebarn i ekologisk bärsjal och stickade på ett par nya blöjbyxor till honom. I KRAV-märkt ullgarn…

Eftersom Tuves gröna dräkt blev blöt klädde jag på honom kläderna som låg i blöjväskan men de var faktiskt på väg att bli för små. De har legat där en vecka och… krympt tror jag. Väl hemma har jag nu plockat fram hans bodysar i storlek 56, de ser så stora ut men de passar ju, jag hänger inte med. Bara att börja packa ner för små kläder och se över förrådet av de här nya, gigantiska plaggen…

Snack

Förresten så sa Tuve gä gä idag när han låg och luftade sig. Minsann. *stolt mamma*

Sjaleriet

Idag har vi kommit igång ordentligt med sjalandet, ny knytning som passar oss båda mycket bättre. Vilken hit! Mitt föräldraskap är liksom… uppgraderat. Tuve sitter fint på min mage och jag har tassarna fria. Vi gick ut på promenad med Bessie och Tuve sov i sjalen under min jacka. Befriande! Jag kan! Vägen till att bli en riktig mamma känns möjlig idag.

Grått

Ingen sol, bara grått, trist väder. Det händer en massa med Tuve, man får mycket mer kontakt med honom och det är spännande att det går så fort. Han flinar när han är vaken och man pratar med honom och igår kom ett första litet oavsiktligt jollerljud. Annars är det just nu ganska långtråkigt att gå hemma själv, emellanåt känner jag mig helt jagad av att bara vara mamma 23,8 timmar per dygn. Tuve sover inte alls lika mycket på dagarna som bara för en och två veckor sedan, nu vill han äta och bli underhållen hela tiden och det blir många timmar på en dag. Samtidigt står Bessie och gnäller x antal timmar om dagen för att jag inte leker med henne också. Helgerna är trevliga, då är vi tillsammans och är familj, nu är det måndag och jääättelångt till nästa helg.

Onsdag & torsdag

Igår var jag och Tuve på stan utan Dan för första gången, och lyckligtvis hade vi snälla Sofi med oss. Först köpte vi nya pyjamasar och lite annat, och klockan sex hade PO.P premiär på sina nya Svanenmärkta kläder av KRAV-märkt bomull. Jag köpte en randig tröja till mig och en likadan till Tuve. Den passar nog till jul ungefär, då kan vi vara söta och randiga tillsammans.

Dan var iväg i Stockholm över dagen igår på ett jobb så vi var hos Tuves mormor på kvällen, första besöket där för Tuves del och allt gick jättebra. Vid tio kom Dan och hämtade oss och sen for vi hem och stupade i säng allihop.

Idag har Tuve velat äta hela dagen så jag är ganska trött, hans morfar var snäll och kom hit och lekte lite med honom i en matpaus så jag kunde hänga tvätt och, ja, överhuvudtaget göra något annat än amma. Och nu räcker det med att jag tänker på att amma så rinner det mjölk över hela magen på mig. Well, dags att äta och sen bums i säng!

Tuve

Ja, nu har vi bestämt oss, det är en Tuve vi fått. Ett riktigt matvrak dessutom, som enligt dagens vägning gått upp ungefär ett halvt kilo på en vecka och väger nu 3900 gram. Han gör sannerligen inte mycket annat än äter, vill väl bli lika stor som sina morbröder antar jag.

Tre veckor

Chocken börjar lägga sig och ersättas av förälskelse. Det är bra, det är skönt och mysigt och det känns som att det ska gå vägen. Livet är spännande, det händer så mycket och lillungen utveckas och förändras hela tiden. Det visste jag väl om, men det går inte att förställa sig hur fort det kan gå. Inte när man är van vid mer vuxna människor som oftast inte lär sig riktigt så mycket nytt varje vecka.

Dan sitter hemma och jobbar idag, Bessie ligger och snarkar i den blå fåtöljen och Kråkan, vars namn snart kommer att offentliggöras, ligger här i köket och sover i sin lift. Oktobersolen lyser och himlen är ganska blå.

Funderar

Jag har kommit på att det känns annorlunda att vara familj hemma och någon annan stans, som igår när vi var på besök i Fjälkinge. I kontrast till andra människor upplever jag mer att jag och Kråkan och Dan hör ihop, eller kanske inte mer men på ett annat sätt. Ett sätt som jag tror är viktigt, som lägger ännu en pusselbit till min bild av mig som Kråkans mamma och oss som familj.

Idag har vi en bra dag även om vi är hemma själva, jag och Kråkan och Bessie. Lugn och ro, allt har funkat och jag har inte fått några Jag Är Så Trött Jag Vill Inte Vara Med Mer-anfall. Det enda trista är att det är så krångligt att gå ut med vagn och vovve samtidigt, jag har inte riktigt fått till knixet på det ännu. Bessie har varit ute och lekt i trädgården och jag och Kråkan har varit ute och hämtat posten, men jag väntar på att antingen pappa eller Dan ska komma hem så vi kan gå ut en lite längre sväng. Jag borde väl öva på att manövrera båda samtidigt, men just nu väntar jag istället…

Jag har sluppit ur mina velourbyxor! Inte så att jag kommer i alla mina jeans från innan jag blev gravid, men ett par stretchjeans som jag kunde ha mer än halva graviditeten har jag lyckats få på mig igen. Ganska mycket stretch antar jag… Känner mig lite mer representabel och mer som mig själv, det är skönt. Jag har en fungerande kjol med resår i midjan som jag också kan ha, men de har Kråkan lyckats kissa på så… Undrar hur lång tid det tar innan magen inte är riktigt så fluffig längre? Inte för att det är något problem, men det vore kul att komma i lite fler byxor. Sen undrar jag när magmusklerna ska växa ihop på mitten igen, de är ju liksom delade. Det har ingen praktisk betydelse, det är ju inte som att jag har något större behov av att göra situps, men man är ju lite nyfiken :-)

Green

Vi har nästan bestämt vad Kråkan ska heta! Ge oss en eller ett par dagar bara att känna efter ordentligt, så är det nog snart dags för kungörelse.

Skön helg

Det är verkligen skönt att ha helg med familjen! Vi har promenerat i det fina vädret, tvättat en massa förstås eftersom det är så roligt, pratat om vad Kråkan ska heta och nästan kommit fram till något, till och med hunnit dammsuga och sätta upp en hylla bredvid skötbordet. Nu framåt söndagen började jag känna av isoleringen igen och vi var tvungna att åka och hälsa på någon för att jag skulle komma hemifrån, så vi tog en tur till Bessies matte i Fjälkinge. Skönt med en tur, och trevligt att hälsa på någon, dricka te och känna sig lite som en människa. Jag ska försöka se till att träffa folk och komma iväg hemifrån lite så mår jag bättre. Om jag bott inne i stan hade jag lätt blivit en sån där kaffe latte-morsa, även om jag väl hade fortsatt att dricka te istället för kaffe.

Lilla Kråkan ligger i barnvagnsinsatsen och drömmer här bredvid mig, det är en explosion av miner och märkliga ljud. Konstigt egentligen, för när han är vaken ligger han mest och stirrar. Fast idag tyckte jag nog att han försökte sig på en liten min även i vaket tillstånd, som kan vara ett förstadie till att le. När han sover smilar han och flinar en hel massa, så ansiktet vet i alla fall hur det ska göra.

Nä, nu ska jag roa mig med att hänga upp en massa nytvättade tygblöjor tillsammans med Dan. Åh, vilket underbart söndagsnöje!

En sak till

Jag känner mig ganska isolerad eftersom jag inte hinner med så mycket internettande och ännu mindre Real Life-umgåsande, men jag väljer att prioritera mitt eget skrivande till bloggen, för att kunna kommunicera med så många av er vänner och släktingar som möjligt på en gång. Hinner inte svara på så många mail och kommentarer men de betyder väldigt mycket för mig, så ni vet det även om ni inte får någon personlig respons.

Jag har petat in några bilder till i bilddagboken förresten, från igår och idag.

« Äldre inlägg