maj 31, 2007 vid 7:25 e m (Liten i magen)
Bäbisen, som vi kallar Torsten, är lite drygt 30 centimeter lång och väger ungefär 800 gram. Mager typ, kan man säga, men så ser tydligen så små magbäbisar ut. Vi vet inte om det är en pojke eller flicka, men det känns så dumt att säga ”den” så vi har Torsten som arbetsnamn. Fast när jag pratar direkt med bäbisen säger jag mest sånt som ”mammas lilla mask” och ”busungen”.
I morse var vi hos vår barnmorska…
…som lyssnade med tratten hur fort Torstens hjärta slog, nämligen 158 slag i minuten.
Här väger vi oss, och jag har lyckats gå upp lite mer än sex kilo sedan inskrivningen i februari.
Och så var det blodprovet. Jag börjar vänja mig och passar på att öva dykteknik inför förlossningen. Andas fint och slappna av. Blodvärdet hade dragit sig upp till 108, inte perfekt men bättre än sist. Nu ska inte mitt blod spädas ut mer så nu kommer värdet förhoppningsvis att stiga till nåt mer normalt. Jag fortsätter med järntillskottet i alla fall och bli förhoppningsvis än mer piggelin. Det kan verkligen behövas, för jag är trött och snurrig som en tok. Det beror väl i och för sig mer på att jag är sliten efter allt runtkasande på vägarna och hur svårt det är att få tag på bra mat där ute längs E6, E18 och E22. Om jag vilar några dagar och äter mycket bönor så är jag säkert mig själv igen snart. Tills nästa gång: puss å kram!
2 kommentarer
maj 31, 2007 vid 12:26 e m (Uncategorized)
…att det lönar sig att städa. Under en massa papper bredvid symaskinen hade jag tydligen lagt två femhundralappar. Helt okej timpeng för att städa sitt eget arbetsrum 
Jag hittade också en massa papper från Miljöförbundet Jordens Vänner så jag passade på att betala medlemsavgift och gå med. Det var några år sedan jag var med i någon förening, vi får väl se vart det leder.
Kommentera
maj 30, 2007 vid 11:46 f m (Allmänt, Liten i magen)
…av att fara runt! Vi kom hem natten till lördag, och efter ungefär fyra timmars sömn ringde min glada väckarklocka. Dags att gå upp, fixa frukost och fara iväg och jobba halva dan med att guida en hel busslast med människor runt i bygden. När Dan hämtat mig och jag ätit nudlar (nä, jag orkade inte göra något med avancerat och Dan skulle iväg på ett jobb) så somnade jag i soffan framför teven. Skönt. I söndags hade vi lite besök på fika och i måndags for vi ner till Lund och Malmö för de allra sista biderna på fara-runt-i-hela-världen-jobbet. Kom hem i går kväll, trötta som idioter, tre minuter efter att House börjat så vi (Dan) bar in packningen i reklampausen. Tur att det inte går fler program som vi måste anpassa våra liv efter… Inte orkade vi laga middag heller, vi nöjde oss med potatismosen vi hade stoppat i magen på vägen hem
Bäbisen busade och tryckte när jag skulle sova så det tog ett tag att komma till ro. När jag ligger på sidan så känns det som att bäbisen halkar ner i midjan på mig och ligger där och sparkar. Mystiskt. Ibland rullar den ihop sig till en liten boll mitt på magen och då blir det alldeles hårt. Lite likt sammandragningar, men jag tror jag kan skilja på vad som är vad.
Jag hade bestämt mig för att var hemma idag och vila, för att komma på banan igen och inte bli sjuk eller nåt. Blir det ibland när jag kör slut på mig, inte trevligt. Det verkar ha varit ett klokt beslut, för jag var helt yr redan när jag vaknade. Det är så skönt att vi inte ska fara runt nåt mer, nu vill jag bara vara hemma och landa.
Funderar en del på förlossningen, än så länge känns det bara spännande. Tänker mig att jag ska försöka med dyktekniken. Den påminner väldigt mycket, nästan ner i detalj, om sättet jag lyckades bota min panikångest på för några år sedan så jag tror jag kan föreställa mig hur det ska gå till. Har övat avslappning sedan jag var liten och tycker själv att jag har rätt bra kroppskännedom. När jag fick höra talas och läsa om tekniken så kändes det så rätt, eftersom det är ungefär så jag hade tänkt mig det hela redan innan. Sen känns det lite mer legitimt, eller vad jag ska säga, att det är en utvecklad teknik och att den heter något. Det stärker mig i min övertygelse och jag är inte så orolig längre över att bli ifrågasatt för mina val. Det är annars det som oroar mig med hela sjukhusbiten. Att det ska komma sjukhuspersoner och försöka köra över mig med nålar och kemikalier och annat läskigt. Har börjar fila lite på förlossningsbrev, där jag kan sammanfatta hur jag känner, vad jag vill och inte vill etc. Köpte ”Att föda” av Gudrun Abascal som jag blivit tipsad om av ganska många. Den verkar bra, saklig och detaljerad.
Nu ska jag kika in på mitt arbetsrum och se om jag kan börja fixa lite ordning där. Vore trevligt att hitta mina saker och få plats att sy, det är ju ändå därför jag har det…
1 kommentar
maj 23, 2007 vid 9:53 f m (Allmänt)
Sitter på ett ovanligt rymligt och dessutom nyrenoverat hotellrum i Karlstad. Jag ser ett hustak utanför med ett par måsar, eller kanske trutar, på en skorsten. SVT visar debatt från Sverigedemokraternas årsmöte i Karlskrona. Lite intressant att höra vad de säger, men det mesta som kommer ur deras munnar känns rätt klyschigt. Självklarheter blandat med märkliga slutsatser och en obehaglig grundsyn. Kan förstå att en del gillar att lyssna på dem, eftersom de låter som ”vanligt folk” mer än som komplicerade politiker. Det är kanske det som är så farligt, de får världen och samhället och framförallt lösningar på problem att låta så förbannat enkelt.
Well, nu var det inte det jag tänkte skriva om. I måndags körde vi alltså till Jönköping, vädret var grått och vägen körde vi för bara en vecka sedan så det kändes varken upplyftande eller spännane. Hotellet var en exakt kopia av ett vi bodde på under förra resan och frukosten i går morse likaväl. Solen dök i alla fall upp fram på dagen och efter lunch knatade vi runt några timmar i Jönköping. Det var fint där och jag lyckades köpa ett par hängslejeans av mammamodell och ett gult line med små vita hjärtan på.
Efter ytterligare några timmars bilfärd genom undersköna Västergötland och Värmland landade vi i Karlstad lite efter åtta. Vi försökte hitta något att äta som inte var pizza, men som vi ändå kunde ta med oss upp på rummet. Det enda tvprogram vi verkligen anstränger oss för att se är Dr House och det skulle ju börja klockan nio. Det slutade med att Dan packade upp på rummet och jag sprang runt i centrum och anföll värmlänningar för att de skulle berätta var jag kunde hitta mat att ta med. Tjugo i nio hittade jag en kinarestaurang, konfererade med Dan över telefon och beställde. Det var en bit från hotellet, klockan visade 20:44 och jag började känna mig uppgiven när det gällde att se programet från början. Döm om min förvåning när jag får maten efter fyra minuter. ”Det kan inte vara sant” tänkte jag och öppnade lådorna för att se att det verkligen var rätt mat. Det var det, och varm som tusan, jag vet inte hur de hade trollat fram den. Och ja, vi hann upp på hotellrummet med maten i tid till klockan nio. Under över alla under
Snart är det dags att dra vidare, idag bär det av mot Göteborg. Trevlig stad, det lilla jag har sett av den. Borde nog undersökas närmre, om det blir tid till det. Jag återkommer med rapport.
2 kommentarer
maj 20, 2007 vid 8:42 e m (Allmänt, Grönt, Liten i magen)
Gräset är klippt, jordgubbarna flyttade och de första potatisarna är utsatta. En liten samling blå congo, så vi ser fram emot blått potatismos till hösten. Dan är en riktig överdängare på potatismos. Mums!
I morgon åker vi på en ny liten jobbtur, den här gången längre västerut. Dan packar i sin bag, men jag är riktigt bekväm och Svensson-aktig och packar i blå IKEA-kassar. Såna man brukar ha tvätt i, ni vet. Dessutom är batteriet laddat till filmkameran, och om vi har riktig tur kommer jag mig för att filma lite också. Annars har jag fastnat för kameran, det var länge sen jag plåtade så mycket som jag gör nu. Trevligt.
Bäbisen blir mer och mer påtaglig och nu känns det som att vi börjar utveckla en riktig relation. Jag pratar mer med den och kan få små sparkar till svar ibland om jag puffar lite på magen. Om bäbisen är på det humöret alltså, det händer verkligen inte varje gång. Funderar en del på förlossningen, det känns spännande. Igår när jag skulle sova låg jag och fick lite separationsångest, mest för att jag var rädd att inte få möta barnet i lugn och ro när han eller hon just kommit ut. Jag ska skriva ner mina tankar och önskemål så tydligt jag kan, för att ta med mig till förlossningen när den dagen kommer. Dan är bra, vi kan prata om det här och det känns som att vi når och förstår varandra.
Om jag kommer i kontakt med uppkopplade datorer under resans gång så skriver jag en rad eller två, annars vet ni varför det är tyst. På återseende!
Jag lägger upp en bonusbild så länge, den är några år gammal men ändå. Jag är yrvaken och ser lite bäng ut, men Bessie är gudomlig som alltid. Håll till godo!
1 kommentar
maj 19, 2007 vid 6:41 e m (Grönt)
Igår var en trött dag. Idag är vi alla lite piggare och har varit ute små svängar i trädgården. Jag har klippt lite grenar och rensat ogräs i rabatter. Det börjar bli svårt att få på trädgårdsbyxorna, blå hängslebyxor, utan att knäppa upp knapparna i sidan. Magen växer och det känns mer och mer puffar och bökande där inne. Ibland verkar bäbisen vara vaken i flera timmar och föra väsen. Mest som nu på kvällen.
Bessie nosar efter något i en hög med torrt hö. Hon är lite rastlös nu ikväll eftersom hon tycker vi är så tråkiga som bara fixar i trädgården istället för att leka med henne.
Förgätmigej som på eget bevåg har flyttat in bland tuplanerna under äppelträdet. Hönshus och Bessie i bakgrunden.
Vårt köksland just nu. Mest blommor som flyttade in efter skörden förra året och som nu fått lov att explodera. Vi ska flytta dem och sätta grönsaker istället. Sen när vi hinner och orkar, det är inte riktigt som vanligt i år. Varken med tiden eller orken faktiskt.
Dan gräver ut rabarberlandet så att vi kan flytta dit jordgubbarna. De håller på att kvävas av kvickrot just nu i ett jordgubbsland som behöver tömmas helt och grävas om på djupet. Således får gubbarna en annan utsikt, åtminstone den här sommaren.
1 kommentar
maj 18, 2007 vid 8:58 f m (Allmänt)
…om vår bästa granne från där jag växte upp har brunnit inne. Huset är helt förstört och Gustav ”saknas” som det heter. Jag försöker tänka att människor som dör i husbränder oftast blir medvetslösa av koldioxidförgiftning innan de märker av att det brinner, jag står inte ut med att föreställa mig något annat. Han var en sån där snäll, hjälpsam person och vi brukade springa över vägen till honom och blöta ner oss i hans lilla damm fast vi väl egentligen inte fick. Sen blev det stora blöta spår efter oss när vi gick hem igen. Han var över till oss rätt ofta också, hjälpte till att snickra och så. Mamma fick en guldfärgat kaffeservis av honom när hon fyllde år en gång, hon har den kvar i källaren i vitt jag vet.
Polisen ska göra en teknisk undersökning, så vi får väl veta mer om några dagar. Varför det började brinna och om de hittar Gustav. Snälla, glada Gustav.
Kommentera
maj 17, 2007 vid 11:06 f m (Husligt)
För över ett år sedan köpte vi en diskmaskin. Förra våren och sommaren användes den, i sin kartong, till blombord för alla frön vi drog upp här hemma. Sen har det stått pelargoner och lite annat på den. För några månader sedan plockade vi ut den ut lådan och släpade ut den i köket, där den stått sedan dess. Igår slutligen kopplade Dan in den och vi körde vår första disk.
Så rent och fint. Nu behöver jag inte ha dåligt samvete över att Dan diskar mycket mer och mycket oftare än jag längre. Det är ju hur kul som helst att plocka i och ur diskmaskinen! Första veckan i alla fall, sen får vi se 
En lite mystisk sak under installationen bara, är att det blev ett par prylar över. De finns inte med i instruktionshäftet och det går inte riktigt att hitta någon plats för dem i eller på maskinen. Dessutom är de inte i samma färg som plastgrejorna i diskmaskinen, så jag undrar om det är någon lustig typ på fabriken som stoppat ner dem bara för att förbrylla folk. Det finns folk med sådan humor, jag vet, jag känner flera stycken. Jag lägger in en bild på de mystiska föremålen i alla fall, om det är någon som känner igen dem så vore vi tacksamma för tips…
Jag kan inte bärga mig, jag lägger in en bild till på vår rena disk:
4 kommentarer
maj 15, 2007 vid 6:29 e m (Allmänt)
Litet fotoreportage här hemifrån:
Vi tog en promenad efter maten. Dan och Bessie knatar på, glada i hågen.
Och här kommer jag i kvällssolen.
På väg till pappa med magen först.
Bessie snusar runt i pappas trädgård en stund. Jag skulle bygga en cirkusvagn för några år sedan, så pappa fixade ett underrede från en traktorvagn åt mig. Jag borstade bort lite rost på den och sen blev det inte så mycket mer. Det blev hus och trädgård istället och lille far tog över vagnen, som i hans händer verkligen blev något.
2 kommentarer
maj 15, 2007 vid 6:04 e m (Allmänt)
Jag hade så storslagna planer på allt jag skulle hinna göra så fort essän var klar och det är några veckor sedan nu. Visserligen mår jag mycket bättre och känner mig mindre stressad, men inte 17 har jag hunnit göra mycket annat än att fortsätta plugga. Satt potatis? Icke! Sytt något? Nix? Umgås med sedan länge försummade vänner? Jag har hunnit säga hej till två stycken den senaste månaden, och det är sådana som bor inom några kilometers radie från vårt hus. Längtar efter att leka med vännerna i Arkelstorp, Sätaröd, Lund, Malmö, Trelleborg, Stockholm, för att inte tala om älskade kusinerna i Norrtälje och London. *suck* Får försöka planera lite så jag får undan mina största måsten, har en del som hänger över mig. Det brukar hjälpa att skärskåda ordentligt vad jag egentligen har att göra och dela sönder det i hanterbara smådelar. Sen ska jag leka, plantera, gräva, sy, måla, läsa, titta på alla filmerna… You know.
Kommentera
